📕 KYRKAN OCH NÅDEMEDLEN – Dopet

69 Glad jag städse vill bekänna

Psalmen kan sjungas efter dop men även vid så kallad dopbekräftelse. Den förklarar dopets betydelse, och psalmens jag bekänner städse (=alltid) med glädje att ”jag är döpt i Jesu namn”, en återkommande rad.  Dopet innebär att Jesus öppnat famnen för mig, och det ger mig frihet och kraft samt skydd mot frestelser och synd. Dopet ger hopp för livet och för evigheten.

Texten är skriven 1705 av Erdmann Neumeister (1671–1756), luthersk teolog, psalmförfattare och poet. Originalet inleds ”Lasset mich voll mit Freuden sprechen: ich bin ein getaufter Christ”. Det översattes först 1910 av J.A. Eklund (1863–1945), biskop och psalmförfattare, ledande i arbetet inför 1937 års psalmbok.

Musiken är skriven 1661 av Wolfgang Wessnitzer (1629–1697), tysk organist, tonsättare och koralbearbetare.
Tonart C-dur, taktart ₵, tonomfång c’–c’’
Samma melodi som 681 Liv av liv, o Jesu Kriste

Bibelreferenser:
Luk 3:3 Han [Johannes döparen] förkunnade överallt syndernas förlåtelse genom omvändelse och dop.
Rom 8:15–17 Ni har fått en ande som ger söners rätt (1917 års bibelöversättning: barnaskapets ande).
Rom 10:9 Om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.
(Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet)

Psalmvalsförslag för
1 söndagen efter trefaldighet
Dop (Troendedop)

Uppgifter hämtade bland annat ur:
Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon. 1964 spalt 446
John Ronnås, Våra gemensamma psalmer. 1990 s. 59

Läs vidare:
Psalmernas väg. Per Olof Nisser – Inger Selander – Hans Bernskiöld. 2014–2019
Band 1 s. 201f, Per Olof Nisser, textkommentar, och Hans Bernskiöld, musikkommentar.

Tilläggsinformation:
Psalmen ingår i tre föregående samfundsböcker enligt
Inger Selander, Index över den kristna församlingssången i Sverige. 1979 s. 56.