📕 KYRKAN OCH NÅDEMEDLEN – Vigsel
82 Gud, se i nåd till dessa två
Psalmen
är en förbön för brudparet med texten lagd i församlingens mun. Av andra
versens tempus, slutit, framgår att den sjungs efter att
löftena givits. I sista versen inkluderas även församlingen. Texten innehåller
inga genusmarkörer.
Texten är skriven 1857 av Johan Ludvig Runeberg (1804–1877), finlandssvensk
nationalskald, psalmförfattare och utgivare av svenskspråkigt psalmboksförslag
för Finland 1857.
Musiken är belagd från 1500-talets mitt, eventuellt från Geneve, men tillskrivs
även Johann Baptista Serranus (1540–1600), präst, kantor, tonsättare och
lärare.
Tonart F-dur, taktart C, tonomfång c’–c’’
Samma melodi som 42 Se, Jesus är ett tröstrikt namn
Bibelreferens:
1 Kor 13:4–8 Vägen framför andra : kärleken
Heb 13:4 Äktenskapet skall alltid hållas i ära.
(Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet)
Psalmvalsförslag för
Vigsel
Uppgifter hämtade bland annat ur:
Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon. 1964 spalt 578
John Ronnås, Våra gemensamma psalmer. 1990 s. 67
Läs vidare:
Psalmernas väg. Per Olof Nisser – Inger Selander – Hans Bernskiöld. 2014–2019
Band 1 s. 232f, Birgitta Sarelin, textkommentar, och Hans Bernskiöld,
musikkommentar till 42 Se, Jesus är ett tröstrikt namn.
Tilläggsinformation:
Psalmen ingår i elva föregående samfundsböcker enligt
Inger Selander, Index över den kristna församlingssången i
Sverige. 1979 s. 60.