📕 KYRKOÅRET – Trettondedag jul
130 En stjärna gick på himlen fram
Detta
är från början en latinsk julsång från 1300-talet. Med tiden har verser
strukits, och verserna om de vise männen har behållits. Psalmen har därmed fått
trettondedagstema. Stjärnan ledde de vise männen till Betlehem för att se
konungen och ge honom gåvor. Så sjunger vi att vi också vill ge Jesus vårt
offer. Vi tackar Gud för Jesus Kristus och lovprisar Guds barmhärtighet nu och
alltid. Varje vers slutar med ett tvåfaldigt Halleluja!
Den latinska sången inleds ”Puer natus in Betlehem” (=Ett barn är fött i
Betlehem). Den översattes till många folkspråk redan före reformationen. På
svenska finns den i två versioner i 1695 års psalmbok, ps 145, med tio verser,
och ps 146 med tolv verser. Den översattes av Laurentius Jonae Gestritius (d.
1598), präst, psalmförfattare och översättare. Ps 146 var troligen bearbetad av
Jesper Svedberg. Jesper Svedberg (1635–1735), biskop, psalmförfattare, redaktör
för ett psalmboksförslag 1694, reviderat och utgivet 1695.
Gestritius-Svedbergs text bearbetades av Johan Olof Wallin, och nu ströks fem
verser så att psalmen började med versen om stjärnan. 1977 bearbetades den av
Anders Frostenson (1906–2006), präst, psalmförfattare, översättare,
ledamot av 1969 års psalmkommitté och teol hedersdoktor.
Musiken är en medeltida böhmisk julvisa och finns belagd i tryck från 1541.
Tonarten är dorisk kyrkoton, taktart 6/4, tonomfång d’–c’’.
Bibelreferens:
Matt 2:1–12 De österländska stjärntydarna
(Text ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet)
Psalmvalsförslag för
Trettondedag jul
Uppgifter hämtade bland annat ur:
Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon. 1964 spalt 405f
John Ronnås, Våra gemensamma psalmer. 1990 s. 93
Läs vidare:
Psalmernas väg. Per Olof Nisser – Inger Selander – Hans Bernskiöld. 2014–2019
Band 1 s. 342–344, Inger Selander, textkommentar, och Hans Bernskiöld,
musikkommentar.
Tilläggsinformation:
Psalmen ingår i tre föregående samfundsböcker enligt
Inger Selander, Index över den kristna församlingssången i
Sverige. 1979 s. 39.
Sången ingår i körantologin Evangelisk körmusik (1964) 17 i
den första melodivariant som trycktes i Sverige, i Piæ Cantiones 1582.
Psalmen ingår i Cecilia. Katolsk gudstjänstbok (2013) 254.