📕 KYRKOÅRET – Jul
124 En jungfru födde ett barn i dag
Denna
julsång bygger på en latinsk psalm från 1300-talet, ”Dies est lætitie (=Detta
är glädjedagen), som på 1400-talet förändrades och blev en folkvisa. Med stor
trohet mot bibeltexten återberättas julens under i andra och tredje verserna.
De sista raderna är en lovprisning till Gud. Texten har fått behålla sina
ålderdomliga språkdrag, både i ordval och böjningsformer, vilket också ger
karaktär av folkvisa.
Texten till andra och tredje verserna anses vara skriven omkring 1530 av Olavus
Petri (1493–1552), svensk reformator, präst, författare och översättare. Den
bearbetades mycket varsamt för 1819 års psalmbok av Johan Olof Wallin
(1779–1839), poet och psalmförfattare, domprost och ärkebiskop.
Musiken är en tysk folkvisa från 1400-talet.
Tonart F-dur, taktart 6/4, tonomfång c’–d’’
Bibelreferenser:
Jes 7:14 Den unga kvinnan är havande och skall föda en son, och hon skall ge
honom namnet Immanu El, ’Gud med oss’.
Luk 2:1–20 Jesu födelse
(Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet)
Psalmvalsförslag för
Juldagen
Uppgifter hämtade bland annat ur:
Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon. 1964 spalt 528
John Ronnås, Våra gemensamma psalmer. 1990 s. 90f
Läs vidare:
Psalmernas väg. Per Olof Nisser – Inger Selander – Hans Bernskiöld. 2014–2019
Band 1 s. 324–327, Inger Selander, textkommentar, och Hans Bernskiöld,
musikkommentar.
Tilläggsinformation:
Psalmen ingår i fyra föregående samfundsböcker enligt
Inger Selander, Index över den kristna församlingssången i
Sverige. 1979 s. 38.