📕 KYRKOÅRET – Fastan

139 Den stunden i Getsemane

I denna psalm, även kallad Getsemanesången, tänker sig psalmens jag in i Jesu kamp i Getsemane, en trädgård i utkanten av Jerusalem, dit Jesus sökte sig den kväll han skulle bli gripen. Här beskrivs den ångest Jesus utstod liksom att han vann seger åt oss alla. I refrängen uttrycks att psalmens jag aldrig ska glömma Jesu kamp, där Jesus fogade sig efter Faderns vilja. Den sista versen är en bön att Jesus ska påminna mig om sitt lidande och Getse­mane, om min kärlek kallnar.

Texten är skriven 1866 av Edward Payson Hammond (1831–1910), amerikansk evangelist. Originalet inleds: “My Jesus, I would ne’er forget, that hour I spent with Thee”. Den översattes till norska, och från norska översattes den 1895 av Carl Boberg (1859–1940), pastor i Svenska Missionsförbundet, redaktör och sång­författare. 1984 nytolkades den av Karin Hartman (1913–2007), frälsningsarméofficer, författare, översättare och ledamot av sampsalmskommittén.

Musiken är skriven 1867 av Asa Hull (1828 – efter 1898), amerikansk tonsättare och musikutgivare.
Tonart D-dur, taktart 3/4, tonomfång d’–b’’

Bibelreferenser:
Matt 24:12 [Jesus sade:] ”Genom att laglösheten tilltar kommer kärleken att kallna hos de flesta”.
Matt 26:36–46, Mark 14:32-42, Luk 22:39–46 Jesus i Getsemane
(Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet)

Psalmvalsförslag för
Skärtorsdagen

Uppgifter hämtade bland annat ur:
hymnary.org Gethsemane
Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon. 1964 spalt 261
John Ronnås, Våra gemensamma psalmer. 1990 s. 97f

Läs vidare:
Psalmernas väg. Per Olof Nisser – Inger Selander – Hans Bernskiöld. 2014–2019
Band 1 s. 368f, Inger Selander, textkommentar, och Hans Bernskiöld, musikkommentar.

Tilläggsinformation:
Psalmen ingår i nio föregående samfundsböcker enligt
Inger Selander, Index över den kristna församlingssången i Sverige. 1979 s.17.
I två böcker har psalmen inledningsraden O Jesus, jag ej glömma kan.